du saknar mig
jag kan knappt krama dig utan att det känns som att min hud brinner
jag hörde ”riktig kärlek frågar frågor”
åh
efter mina rants
alltid en fråga eller två
älskar dig behöver inte sakna dig
jag ler och skrattar för att jag grät mig till sömns varje natt
det värsta är att det är inte är sorg längre
jag vet hur sorg känns
jag bara saknar dig nu
saknar älskar dig
hon bad mig stanna för att inte låta dom ”vinna”
som att jag inte kunde ta allt ifrån varje enskild individ men jag väljer att inte göra det
och det är skillnaden på oss era kapitalistsvin
domedagen kommer efter er också
jag vet inte hur jag ska leva med allting som har hänt mig
det är därför jag inte lever
förstår ni mig?